Ledig helg
Börjar med en historia som jag fick via mail
Har du någonsin sett en person i din egen ålder och tänkt: 'Jag är glad att jag inte ser så gammal ut!'.
Jag heter Berit och jag satt i väntrummet hos min nya tandläkare. Jag läste ett diplom på väggen och upptäckte hans namn. Plötsligt kom jag ihåg en lång, elegant mörkhårig kille med samma namn, som gick i samma klass som mig, för ungefär 30 år sedan.
Kan han vara samma kille som jag hade varit lite förälskad i på den tiden?
När jag sen fick se honom skakade jag snabbt av mig tanken. Denna halvskalliga, grå mannen med rynkigt ansikte var alldeles för gammal för att ha varit min klasskamrat.
Efter att han hade undersökt mina tänder tog nyfikenheten över och jag frågade om han hade gått på Enskede gymnasieskola.
-- Ja, det hade han, svarade han.
-- När gick du ut då, frågade jag.
-- Jag var i avgångsklassen 1978, sa han.
-- Du var i min klass! Jag log.
-- Han såg närmare på mig. Sen sade denna fula, gamla, halvskalliga, ohövliga, feta och elaka man:
-- Vad undervisade du i då?
Jag gjorde lite rea fynd igår

Jag hade tittat på tröjan med tigern på förut men tyckte då att den var för dyr men nu passade jag på när det var halva priset.
Och igår kväll var jag och firade en till 50 åring på Orbadens konferans vi var tre gamla arbetskamrater som bjöd ut den fjärde på middag. Det blev medelhavsbuffe med vin jätte gott och vi blev otroligt mätta och hade trevligt också.
Idag har jag och min väninna Rigmor varit på venissage på Lifstorpet i Orbaden. En del väldigt fina tavlor och en del mindre bra i min smak men så är det ju och det är i alla fall roligt att titta. Efter det åkte jag hem och tittade på filmen Pardiset den var sevärd, men det som mest tog tag i mig var när Tomas står upp för kärleken till Annicka.
Det har åskat rejält här på kvällsidan, just nu när jag tittar ut genom mitt sovrumsfönster så ser det ut som det brinner i skogen men det är säkert vattenånga somstiger upp så det ser så ut.

Från mitt sovrumsfönster

Och från köksfönstret
Tankekornet
Varje gång vi misslyckas, eller konfronteras med ett
problem, kan vi välja att betrakta det som ett tillfälle
att lära oss något nytt om oss själva. Något som gör
oss bättre rustade att klara av livet utanför muren.
Sue Atkinson

Jag heter Berit och jag satt i väntrummet hos min nya tandläkare. Jag läste ett diplom på väggen och upptäckte hans namn. Plötsligt kom jag ihåg en lång, elegant mörkhårig kille med samma namn, som gick i samma klass som mig, för ungefär 30 år sedan.
Kan han vara samma kille som jag hade varit lite förälskad i på den tiden?
När jag sen fick se honom skakade jag snabbt av mig tanken. Denna halvskalliga, grå mannen med rynkigt ansikte var alldeles för gammal för att ha varit min klasskamrat.
Efter att han hade undersökt mina tänder tog nyfikenheten över och jag frågade om han hade gått på Enskede gymnasieskola.
-- Ja, det hade han, svarade han.
-- När gick du ut då, frågade jag.
-- Jag var i avgångsklassen 1978, sa han.
-- Du var i min klass! Jag log.
-- Han såg närmare på mig. Sen sade denna fula, gamla, halvskalliga, ohövliga, feta och elaka man:
-- Vad undervisade du i då?
Jag gjorde lite rea fynd igår

Jag hade tittat på tröjan med tigern på förut men tyckte då att den var för dyr men nu passade jag på när det var halva priset.
Och igår kväll var jag och firade en till 50 åring på Orbadens konferans vi var tre gamla arbetskamrater som bjöd ut den fjärde på middag. Det blev medelhavsbuffe med vin jätte gott och vi blev otroligt mätta och hade trevligt också.
Idag har jag och min väninna Rigmor varit på venissage på Lifstorpet i Orbaden. En del väldigt fina tavlor och en del mindre bra i min smak men så är det ju och det är i alla fall roligt att titta. Efter det åkte jag hem och tittade på filmen Pardiset den var sevärd, men det som mest tog tag i mig var när Tomas står upp för kärleken till Annicka.
Det har åskat rejält här på kvällsidan, just nu när jag tittar ut genom mitt sovrumsfönster så ser det ut som det brinner i skogen men det är säkert vattenånga somstiger upp så det ser så ut.

Från mitt sovrumsfönster

Och från köksfönstret
Tankekornet
Varje gång vi misslyckas, eller konfronteras med ett
problem, kan vi välja att betrakta det som ett tillfälle
att lära oss något nytt om oss själva. Något som gör
oss bättre rustade att klara av livet utanför muren.
Sue Atkinson

Kommentarer
Postat av: Mia
Hmmm, kanske bäst att inget säga förrän man tänkt efter...man blir ju faktiskt äldre själv också, vad konstigt!!?? ;-)
Läste att det hade haglat nåt fruktansvärt i Edsbyn, hu så hemskt! Naturen är mäktig...
Trackback