Christina

Nu är det strax semester i 14 dagar!




Har jobbat hela helgen, nyss kommit hem. Min dotter Malin skulle hjälpa mig att tvätta det sista idag men OJ DÅ ! det gick inte att sätta igång maskinerna när det var söndag. Jag fick skynda mig hem och hämta tvätten och tvätta på jobbet annars har det varit kris, men nu är det fixat och klart som tur är. Som sagt tar man det bara lugnt så löser det sig, Har jag sagt det förut mån tro????
Flygrädslan har inte kommit än den kommer när jag kliver på planet och satt mig. Då brukar paniken komma och jag får verkligen stålsätta mig för att inte rusa ut ur planet, det har gått förut så jag hoppas att det funkar den här gången också. Mina tårar sprutar och jag blundar för att övertala mig själv att det går bra på alla vis.
Sen blir allt bra, det vet jag. Kram på er alla.

Kommer åter den 3 september

Först höll jag på hela förmiddagen med att  leta resa och boka den och allt som kom till det runt omkring. Jag måste ju ta mig ner till Arlanda också. Jobba natten mot måndag skulle jag göra, men som tur var ordnade Veronica så att jag kunde vara ledig den natten annars hade det varit ganska kört att åka  på måndag morgon.

Så TACK till dig Veronica!



Blommorna är till dig


Sedan fastnade jag vid datorn och bloggen börjar förstå Mija att hon tycker det är roligt. Nu kan ju jag inte på långa vägar så mycket som Mija Men att testa och försöka är kul. Rätt som det var, var klockan 16 och jag hade inte duschat och klätt på mig än. Det ska jag väl kanske inte skriva men sådan var jag idag. På kvällen var det dags att spela boule och det var kul för det gick bra att spela idag, det är ju lite olika med det ibland. Men det har väl sina förklaringar det också HA HA.
Som vanligt har jag inte ens börja tänka på vad jag ska ha med mig, vilket jag borde eftersom jag jobbar hela helgen, men det ordnar sig det är jag helt övertygad om. Får väl försöka göra ett litet ryck i morgon innan jag ska iväg till arbetet. Visst ja, jag sydde ju faktiskt in ett par byxor på eftermiddagen, som jag ska ha med mig på resan. Inte illa va?

Allt brukar ordna sig om man har tillit och det brukar jag ha i de flesta situationer. Men igår gick musten ur mig totalt förmodligen för att jag sett fram emot denna resa sedan jag kom hem från Sicilien. Jag har jobbat mycket hela sommaren för att jag skulle kunna åka nu igen. 



Så här såg min natt ut ska jag, ska jag inte, ska...............

RESULTATET:

På måndagmorgon åker jag, blir borta två veckor. Gissa om jag ska ha semester då och njuta av livet!!!!!
Den här gången hoppas jag att jag är utvilad och inte trött när jag kommer hem.
När jag var till Sicilien på försommaren var jag borta bara en vecka och jag var tröttare när jag kom hem än när jag åkte trots att jag bara åt gott, sov, solade och badade samt strövade omkring i den vackra staden Cefalu. Alltså tidiga kvällar inget partande och festande, ligger inte riktigt för mig. Förmodligen hann jag bara varva ner men inte vila ut, jag bestämde mig då för att nästa gång jag åker ska jag vara borta i två veckor och nu blir det så.

När jag var till  Sicilien en vecka i månadsskiftet maj juni i år



Ibland blir det inte som man tänkt sig, som för mig idag.
Jag bestämde mig i våras för att jobba hela sommaren och ta två veckors utlandsemester nu i höst, jag  har verkligen sett fram mot detta. Två vänninor skulle följa mig men vill bara vara borta en vecka och då blev det genast problem eftersom vi inte kan garanteras att hamna på samma plats över huvudtaget om vi köper en sista minuten. Mina väninnor hamnar tillsammans eftersom de har samma längd på sin semesterperiod men inte jag. Jag var till o med på resebyrån för att få hjälp, men det blev inget bättre av det. Så nu funderar jag som bäst på om jag ska bestämma mig för att åka helt själv i två veckor det kanske blir riktigt bra det med.
Men det känns lite pirrigt eftersom jag är så himla flygrädd.

Jag har ett allternativ och det är att chansa på en sista minuten till Cypern för min son med familj ska åka dit till veckan vi får väl se vad jag väljer för iväg ska jag det är ett som är säkert

Tänk att jag lyckades, men  det tog två år med mycket ångest!!

Vad är det då jag har gjort ?
Jo jag har skrivit färdigt min slutuppsats och fått den godkänd !!
JiiiPPPPiiii
Den glädje jag känner nu är obeskrivlig.