Christina

Blir väckt!

Jag blir väckt av telefonen i morse, vilket i vanliga fall brukar göra mig väldigt irriterad. Men inte i morse jag känner mig bara så glad hela jag och jag är tacksam för varje dag jag gör det. Fast egentligen borde jag ha blivit irriterad på mig själv för jag hade glömt jobbets medicinskåpsnyckel i fickan i går kväll när jag åkte hem, så jag hade den här hemma, så klantigt av mig. Men det löste sig på ett bra vis som tur är. Irené fick lite extra motion när hon fick springa de tre trapporna upp till mig för att hämta nyckeln. Tack för att du gjorde det.
När jag sitter och skriver det inser jag att känslan som jag har i kroppen är lika som när man är nykär men det är jag INTE, jo förresten kanske i mig själv .Leeer...........Jag känner att jag är HÄR och NU, varken framåt eller bakåt i tiden och det är ju det som är meningen med livet men som är så svårt.

 
 

Jag brukar ha svårt att hitta den där NU-känslan men förstår vad du menar. I går försökte jag för jag hade 5 min över då jag drack kaffe själv innan jag skulle vidare från gymmet till skolan och då lyssnade jag på en lugn låt i mp3´n, blundade och andades från magen som du sa. Så sa jag till mig själv att jag inte fick resa mig upp förrän låten var slut. Det var väl lite att va i nuet va?

Tack för din fina komentar på min blogg, det värmde. Födelsedagen är nog den jobbigaste dagen. Skönt att känna sej so happy, det kommer jag oxå att känna mej på ons efter 5 mån i Turkiet. Tiden har gått ganska fort, men jag längtar sååååå efter mina barn och barn-barn...Kram

Anna, Ja det var att vara i nuet fortsätt gärna så ska du se att det kommer mer och mer. Kram
Ganilla, vad härligt att komma hem efter så lång tid utomlands och träffa barn o barnbarn. Jag kan tänka mig att du ser på saker och ting på ett annat sätt när du kommer hem. Jag kan tänka mig att födelsedagen är känslomässigt jobbigast. Föresten DU är välkommen hem till Sverige igen. Kram