I dag vila och mycket tankar
I natt var det första natten jag sov hemma efter att ha sovit först på ungdomshemmet i två nätter och sedan på fam. behandlingshemmet en natt. Det känns som om jag inte varit hemma nåonting sedan i onsdags. För i går förmiddag när jag kom hem från jobbet så åkte jag direkt till min son med familj för att gratulera barnbarnen,Ida som fyllde 7 år i Tosdags och Adam som fyller nio år den 19. Jag glömde kameran IGEN. Är nog lite för trött nu det har varit mycket som hänt veckan som varit. Jag kan säga att det i stort sätt varje dag har hänt något som fått mig att tänka till ordentligt. Det är allvarlig sjukdom, dödsfall, konflikter och människor som brakar ihop på olika sätt för att de helt enkelt inte orkar längre. Att de människor som har en stor empatiskt förmåga brakar ihop är ju förståerligt, men nu har jag även sett människor som upplevs som känslokalla och hårda börjat vackla.
I går kväll när jag kom hem, illamående och fuktansvärt trött ställde jag mig frågan: Vad är det egentligen som börjar hända?
Jag kan även se att vissa människor börjar hamna på sina rätta platser och mår mycket bättre, det märks på deras utstrålning och beteenden. Men jag upplever att dessa är mycket färre än den första gruppen. Av naturliga själ genom mina ykesroller så ganska lätt för att se när det blir förändringar både i det yttre och inre hos människor.
Något jag upptäckt under årens lopp är att jag upplever det som händer här nere på jorden och oss människor verkar vara en universiell påverkan av något slag. Detta tror jag är anlednigenen att vi upplever det ibland som om vissa saker sprids som en löpeld.
Ett ex på vad jag menar:
Jag känner mig väldigt yr, ledsen och trött en dag sedan pratar jag med någon eller flera som jag känner då har de också vid samma dag kännt sig ur form på något liknade sätt fast det inte varit exakt som jag kände. Därefter träffar jag personer som jag inte umgås med vanligen och de börjar berätta att de upplevt att de mått på liknade sätt ungefär vid samma tidpunkt som jag och de som jag tidigare talat med. När jag får reda på sådana händelser är det mycket sällan jag berättat om min egen upplevlse först utan dekommer spontant från den jag talar med.
I allt detta som som händer, med de händelser som berör mitt inre på olika sätt i både styrka och närhet kan jag känna hur styrkan i mig växer sig allt starkare utav att jag vågar vara kvar i det och möta det som sker runt omkring mig just nu på olika sätt.
Några menigar som kommer till mig när jag skriver detta är:
Det är jag som är skaparen, dirigenten över mitt eget liv .
Det är jag som väljer om jag vill ta ansvar för mitt liv.
Det är jag som väljer om jag vill vara offer och bitter eller om jag vill leva
ett liv i glädje, lycka, kärlek och harmoni.
Det är jag som väljer om jag vill använda mina tankar på ett postivt sätt för att få det liv jag vill leva.
Kom ALLTID IHÅG
Kram till ER ALLA som läser detta
Ps Krya på dig Mija
Läser dina tankebanor och får fundera lite på det där..Hoppas du verkligen får den vila du behöver idag. Tack för dina ord...
jag börjar också fundera... det händer mycket här me. men jag tycker alltid det är så svårt att veta vart gränsen går mellan att tänka positivt så man mår bra av det, och att tränga bort sånt man kanske behöver bearbeta. förstår du vad jag menar?
kram
Hej! välkommen hem igen.
Jag har alltid trott det varit vädret som fått oss att må som vi gör vissa dagar.Om jag går till mig själv så styrs mitt sätt att vara på vädret,fint väder är jag gladare,mulet grått som idag trött orkeslös.Ibland kan jag vara så himmla ledsen utan att veta varför och det är jobbigt.
Jag hoppas att allt löser sig för dig,med allt som är runtom kring dig.
Har saknat dig på bloggen,kul att du är tillbaka.
Kram/Anna-Carin
Men oj, verkar som du har det "stökigt" runt omkring dig på mer än ett sätt. Ibland prövas
vissa människor väl mycket medans andra går
igenom livet som på moln.
Kramkram Carina
Så sant så, det är vi själva som bestämmer hur vi skall ha det.
Önskar dig en skön söndagskväll....
Så sant så, det är vi själva som bestämmer hur vi skall ha det.
Önskar dig en skön söndagskväll....
Jag upplever att livet känns lite tyngre så här på höstkanten innan december med all dess ljusprakt gör entré och sen har jag en down period i mars, innan vårens ankomst. Jag tar med mig dina ord. Tack!
jag tror att alla behöver tid att stanna upp, och få tänka till hur man vill att ens liv ska vara.
rom byggdes inte på en dag.
Mycket tänkvärda ord du skriver:-)
Visst är var och en speciell i sitt både inre och yttre..
Så du jobbar så mycket.. inte alls konstigt att du gillar läget då du kommer hem och sover hemma.. Ta hand om dig Christina:-)
Kramar
Jag håller precis på att skriva ett inlägg om just närhet och ömhet, och så kommer jag in till dig, och ser att du har skrivit om precis samma sak.. (lustigt) Igår kväll när jag och T stod i duschen så blev det som vanligt problem med termostaten ;) Jag vill ha hett vatten, som T bränner sig på, och T vill ha kallt vatten, som jag backar undan för och fryser.. Då utbrister T: Det måste vara nåt fel på din inre termostat, man KAN INTE frysa sådär jämt?!!!! Då försvarar jag mig med: Ja, men Christina är ju likadan som mig????!! Det säger hon ju????? Då svarar T: Ja, då har ni samma fel!
*skrattar*
Jättejättebra!! De sista meningarna om ...det är jag som är dirigenten... osv Jag kopierade och ska skriva ut!
För övrigt så tror jag faktiskt att det du beskriver, att om du är nere är andra nere osv, att det är en rätt egendomlig effekt av att vi alla är ett på en nivå. Egendomlig för att det jordiska sinnet förväntar sig inte att det ska vara så.
Jag läste en gång i en Seth-bok att det här med att det är ett visst väder, också är en effekt av det kollektiva psyket. Dvs mulet väder pga att många känner sig mulna (även om det självklart också betyder olika saker för olika personer, någon kanske känner sig vänligt
'inbäddad' av det mulna eller liknande). Ja, några tankar i all hast :). Kul läsning.
i love this site keep it up is nice and good keep it up is nivce and good
