Christina

Äntligen är beslutsångesten över men pirrigt känns det ändå.

Jag ringde mäklaren i dag och sa att jag köper lägenheten jag tittat på, de kändes stort för mig men mycket bra när jag väl bestämt mig. Tänk hur man kan förändras, förr hade jag mycket sällan svårt för att bestämma mig, visste precis vad jag ville. Men idag är det mycket svårare. Undrar varför jag gör det så komplicerat ibland, fast egentligen så vet jag ju att det handlar ju om rädslor.

Förmodligen kommer jag väl inte hinna blogg speciellt mycket nu för jag får en hel del att göra. Det ska tapetseras i hela lägenheten och även köket ska göras om. Men köket får vänt lite till sonen blivit frisk och kan hjälpa mig. Jag ska i alla fall åka till Ikea på onsdag och kolla lite. Var och kikade på tapeter i dag men huuuuuu.... vad dyr tapeterna har blivit. Det blir väl beslutsångest när jag ska välja sådana också *skraaaattar*, fast förra gången gick det ju ganska bra att välja.

Förra veckan var jag och tittade på



Den var både rolig och gripande, det brukar sägas att det finns intenting som står så nära varandra som skratt och tårar. Här håller jag verkligen med om det.

När jag skriver mina tankekorn slår jag bara spontant upp i en bok, jag planerar alltså inte. Det är ganska spännande att se vad det blir varje gång. Idag blev jag lite full i skratt och förundrad. Ni kanske förstår varför om ni läst hela inlägget

Tankekorn

Man kan välja mellan två hållningar i livet
att bygga eller plantera.
De som bygger kanhålla på i flera år,
men en dag har de byggt färdigt,
och då är de instängda mellan sina egna väggar.
Livet har inte längre någon mening
när byggandet är över.
De som planterar får genomlida väder och vind
och skiftande årstider, och får sällan vila.
Men motsats till en byggnad slutar en trädgård aldrig att växa.
Och eftersom den ständigt kräver trädgårdsmästarens
uppmärksamhet,
gör den alltid livet till ett äventyr.
Paulo Coelho